Det var ett herrans liv!

Just nu går alla med hörselskydd.

Med jämna mellanrum så skiljs kalvar från sina mammor. Vi gör det vid ca 6 månaders ålder. Detta medför att över gården så råmas det hejdlöst i några dagar. Och ja, det är lite hjärtskärande men nödvändigt. Att få se kalvar och kor gå så länge som de ändå gör tillsammans är härligt för oss uppfödare.
Just idag har vi separerat 12 kor och kalvar.

Varför dela på djuren?

Och varför just vid 6 månader? Jo, nu börjar kossorna själva att sina ner sig och ”förbereder” sig att störta bort sina avkommor, precis som hos ex älgarna i naturen. (Sina ner sig? Alltså att sluta producera mjölk.) Nu får kossorna en tid av återhämtning innan det är dags för nästa kalv. De hinner äta upp sig och juvret hinner läka ut eventuella skavanker (alla som har ammat vet att det blir lite slitet)
Kalvarna börjar även bli könsmogna vid 6 månaders ålder och risken för tjuvbetäckning måste minimeras. Om man någon gång har varit tvungen att hjälpa en 15 månaders kviga att kalva så förstår man att detta är en absolut nödvändighet. Normal kalvningsålder är 24 månader.

Vad händer nu då?

Kalvarna går tillsammans i en egen grupp, med de kalvkompisar som de vuxit upp med. Kossorna går i en annan, med sina Kokompisar. Bäst för alla inblandade är om man kan ha dem så det inte ser, eller hör varandra, så avtar saknaden ganska snabbt. Har de god mat så brukar det bara ta ett par dagar innan allt råmande avtar.